[2020-03-29]
...
på att karantäntid är vinyltid. Varför inte 80-talsvinyl från Austin Texas?
Gitarristen Denny Freeman (SRV tyckte att han hade så mycket att lära av Denny att han kallade honom för The Professor) berättade en gång i en intervju om varför han flyttade till Austin TX:
- Jag bodde i Dallas och där fanns bara coverband. Alla spelade Steppenwolf och sånt. Jag ville lira blues. "Hell, I wanted to be Little Milton!" Så då blev det Austin i stället och bandet Cobras där han delade på gitarrsolona med SRV. Spelade gitarr bakom sångerskor som Angela Strehli och Lou Ann Barton. 2005 - 2009 var han dessutom medlem i Bob Dylans kompband.

Sju album har Denny hunnit göra under egen flagg: "Blues Cruise" heter det första, utgivet 1986. Samtliga spår förutom tre är instrumentala. Grundbandet är en trio med veteranerna Sarah Brown på bas och George Rains på trummor. Jimmie Vaughan gästar på sexsträngad bas och 'steel guitar'. Sax och klaviaturer är strösslade här och var, men detta är en platta med gitarren i centrum. En skola i bluesgitarrspel. Briljant såklart, men det hade gärna fått vara mera vokalt.

Låttiteln "283", är det Chevroletmotorn? Låten "Led Sled" börjar med motorljudet från Jimmie Vaughans bil. Det lär vara den som är avmålad på omslaget också? De här grabbarna gillar bilar. "Rockin' with B.B." är en klockren 'setöppnare' i BB Kings anda. "Denny's Blues", en urläcker slowblues, kunde gärna varit 3 ggr så lång - fast då med sång. "Time for a Change" är lättfunkig soul typ Electric Flag med Kim Wilson på sång. Låten "Tom Cat" är rått hypnotisk, ett vokalt nummer med Bill Carter
.

Just det, Bill Carter, singer/ songwriter/ låtskrivare. Han och hans fru Ruth Ellsworth har bl.a. skrivit "Crossfire" och "Willie The Wimp" åt SRV. Och deras "Why Get Up?" spelades in av The Fabulous Thunderbirds. Bill själv skivdebuterade med albumet "Stompin' Ground" 1985. Jimmie Vaughan på gitarr, Roscoe Beck (hörd med Eric Johnson och Robben Ford) på bas. Bandet öppnar plattan med energi à la Clash. Jimmie snålar inte på gitarrspelet, ibland med sitt karaktäristiska sound modell Leslie/ Uni-Vibe. Det är originallåtar de spelar, men tänk solid old time rock'n'roll à la "I Fought the Law" eller "Jailhouse Rock". Lite Chucken också. Roscoes bas är skoningslös. Skitig sax på ett par spår, bl.a. på den märkliga historien om "Willie the Wimp" och hans Cadillac-kista. Sanslösa texter, mycket om bilar. Och tjejer, fester och om att försöka köpa en kassett med ZZ Top.

The LeRoi Brothers bildades 1981. Bröder är de inte, men likväl hyfsat bra på att hålla ihop familjen. Steve Doerr och Don Leady (t.v.) frontar på sång/ gitarr på albumet "Forget About the Danger Think of the Fun". Don fortsatte till Tailgators och efterträddes i Leroi Bros av andra fräcka gitarrister som Evan John och 'Casper' Rawls. Bandets repertoar är bred, LeRoi Brothers fixar med lätthet rock'n'roll, rhythm'n'blues, tex-mex, country, soul, zydeco, etc.

Redaktör'n gillar verkligen "Forget", ett 12" minialbum med sex spår (1984). Jämför man den plattan med den smått galna rockabillyn på föregående "Check This Action" (1983) så ska man tydligen tycka att "Forget" är middle-of-the-road roots-rock. OK, men i så fall gillar väl Redaktör'n det. Rock'n'roll är det i alla fall med ekande sång och twangig reverbgitarr. Steve Doerr är plattans flitigaste låtskrivare. "Pretty Little Lights Of Town" var väl en smärre hit? Mike Buck (originaltrummis i Fabulous Thunderbirds) är en sann metronom. En liderligt skrockande version av "Treat Her Right" är en fullträff. Flera nummer hade passat Elvis perfekt. "DWI" kommer komplett med polissirener: Drick inte Jack när du ska köra! Något att ta med sig (inte Jack, alltså).

Karantänen kan bli lång: Nästa gång kan det handla om 'jamband' från YouTube, sedda/hörda på suveräna kanaler som RELIX och JAM IN THE VAN! Väl bekomme!

 
Arkiv: Redaktör'ns Tidigare Tänkta Tankar
           fr.o.m 26 aug 2009
Redaktör'ns Mailadress