|
[2025-11-12]
SoundCheck
Grande Speciale: Sir Jay Åsling and the Austin Revue:
"The Biggest Hairstyle In Texas!"
Fotografierna
nedan © Sir Jay |
| Lyssna
på CD! |
Sir
Jay Åsling and the Austin Revue: "The Biggest
Hairstyle In Texas!" CD 12 spår (2025)
Jörgen
'Sir Jay' Åsling dök upp för första
gången i Redaktör'ns liv tisdagen den 4 oktober
2005 på en av Matteo Kopachs fina 'Ruby Tuesday'-kvällar
på Jamesons @ Avenyn. Sir Åsling & His
Swinging Blue Orchestra hette bandet. Jörgen Åsling
sång/ gitarr uppbackad av två saxar, piano,
bas och trummor.
I sin rapport skrev Red. om Sir Jay: "... känd
för att vara en bländande T-bone Walker-stilist,
men även om man lirade "T-bone Shuffle"
så var repertoaren klart bredare än så."
Nästan exakt 20 år senare spelar Red. Sir Jays
nya CD och konstaterar att detta fortfarande stämmer.
Sir Jay är en mästerlig bluesgitarrist, helt
i Redaktör'ns smak, men årets album innehåller
så mycket annat. |
"Soul
Transfusion" öppnar, en egen komposition liksom
de andra, med två undantag. Gungande, fingerpoppin',
med damkör, kvillrande orgel, snitsigt gitarrbreak
och gospelkänsla. Ett fullmatat startspår.
"Ron's Hop" är en twangig instrumental,
"Take Time To Know Her" en känslosamt sjungen
ballad ur Percy Sledges repertoar, på skiva 1968.
(Red. tänker ömt tillbaka på Uncle Percy
i The Shoals.) Damerna är tillbaka. Så grannt!
"Love My Drummer Girl" ger däremot järnet
- dedicerad till Sir Jays trumspelande hustru, tro?
"The Biggest Hairstyle In Texas", en självbiografisk
text i mediumtempo. "How's Your Mood, Baby"
glider in, superslow. Rökig late-night-feel, elegant
blå gitarr. "I'd Like To Teach Everybody",
glatt durig med massa popkänsla från 60-talet
och "oooooh!" i kören. "Prodigal Son"
(Reverend Robert Wilkins) är gutbucket blues med
plåtgitarr. "Pretty Child" med trombonsolo
bjuder på en annan vokalist, John Collins, och,
tycker Red., lite New Orleansfeeling. Aldrig fel.
"Will She Always Be Around", ett livespår
(Antone's?) i klassiskt slowbluesformat med blödande
gitarr och en gurglande Hammond. "Blues For Uncle
Sam", titellåten från Sir Jays album,
är en akustisk plockeblues. "It Hurts To Remember"
är däremot en lättfotad, tassande långsam
elektrisk gitarrblues. Elegant!
Ja, Sir Jay ska ha en massa cred för en fin platta.
Men också för att han över huvud taget
släpper en fysisk CD. Med egna låtar, dessutom!
För att han tar sej till Austin TX, spelar live på
Antone's, spelar in sina egna låtar i lokal studio.
Förverkligar en dröm. Inte så många
som (hittills) gjort så i GigKalenderns musikervärld.
Jo, Jalle och hans Buckaroos. Också skåningar.
Är det något med den Djupa Södern tro?
Något i vattnet, som man säger om Muscle Shoals?
Första insända rätta lösning osv.
|
Börjar
ni ana att Redaktör'n rekommenderar Sir Jays CD?
I så fall har ni fattat helt rätt.
Beställs säkert enklast via mailadressen nedan! |
|
| Det
kom ett brev ... |
Hej
fina herr redaktörn!
Lite extra info om mig o bandet:
Hamnade i Austin 2020 som turist men lyckades bonda med
etablerade musiker redan innan jag landade i Tx.
Skickade in ett gammalt konsert klipp med orkestern (Sir
Jay & His Blue Orchestra) till lokala bluesföreningen
Austin Blues Society.
Flera
kommenterade positivt och helt plötsligt hade jag
hamnat i ett märkligt sammanhang där jag o 4
jänkare skulle lira på anrika Antone's i Austin
+ ett hedervärt uppdrag att spela ett set + ansvara
för månadens jamsession på bluesförening
(Skylark bar). Där gästades vi av legendarerna
WC Hardy och Matthew Robinson.
Bandet har blivit goda vänner och jag har varit över
4 gånger på 5 år sedan starten och nästa
år 2026 blir det en större satsning under sommaren
eftersom vi nu har en fin skiva i bagaget: 10 originals
+ två covers. En anledning att jänkarna trivs
med himself är att de upplever mig som extremt mångsidig:
många originals som grund, men helt plötsligt
kontrar jag med ett gäng gamla Allman Brothers eller
tidiga Fleetwood Mac. De brukar presentera mig som Sir
Jay, the self proclaimed Swedish king of blues - a mix
of Charlie Chaplin and BB King??
Basisten Jeff Hayes har spelat och turnerat
i Europa o staterna med en ung Jonny Lang och Bernard
Allison (Luther's son), trummisen Kevin Hall lirade i
många år med Omar & the Howlers o organisten
Ron D'Argenio från New York (boendes i Austin) frilansar
med olika country och soulartister, han är även
busy med sin studio Hoodoo Studio där vi lirade in.
En spretig blandning är det på skivan men den
är främst gjord för att sälja in oss
på den amerikanska marknaden och det är där
mitt huvudsakliga fokus ligger.
Vänliga hälsningar från
ett soligt Malmö
|
| Jo
då, han har gjort fler plattor! |
Sir
Jay Åsling: "Love That Burns. A Tribute Album
to Peter Green's Fleetwood Mac" (2022)
Jörgen berättar att han under sega Covidtider
drog ihop en grupp musikervänner i Malmö för
en inspelningssession. Till en början var det inget
seriöst projekt men gradvis så blev det en
närmast 'andlig resa' när musikerna försökte
visa sin respekt för de begåvade musikerna
i bluesbandet Fleetwood Mac. Och visst märks deras
respekt, här slarvas inte med något.
Läs hela Redaktör'ns
presentation här |
J.
Åsling Roots & Friends: "The Stockholm
Sessions" (2015). DO MUSIC RECORDS. DMRCD 028
"Åsling inte bara spelar ett jäkla fint
gitarrspel, han sjunger också med en härligt
småskuren röst. Ni vet, en sådan som
har skarp kant men ett mjukt välsmakande inre. Och
den placerar han välkomponerat på rätt
plats på den musikaliska paletten. För
en palett är det. Omväxlande men med en fast
förankring i blues och soul." (Staffan Solding)
Hela
hans recension här |
Sir
Jay & his Blue Orchestra: "2 Happy Nights"
(2012)
Urban Henriksson i Rootsy.nu skriver:
SIR JAY & HIS BLUE ORCHESTRA: 2 HAPPY NIGHTS (Box)
"Jörgen Åslings blues-swingband tar sig
igenom 15 favoritlåtar fångade live på
Blå Båten i Malmö och Starapekarna Jazzclub
i Brno. Utgivet exakt som det var, inget fixande eller
trixande i efterhand. Mitt bland T-Bone Walker, Louis
Prima och Benny Goodman dyker det upp en lång, inspirerad
tagning av Van Morrisons »Crazy Love«."
|
Sir
Jay & his Blue Orchestra: "Blues for Uncle Sam"
(2008)
BOX RECORDS / BOX CD 18
En av Malmös främsta blueshjältar och -personligheter
med (äntligen) en splitter ny platta. Med ett musikaliskt
stuk à la T-bone Walker, Louis Jordan och BB King,
men 13 av 14 spår är faktiskt skrivna av Sir
Jay himself. Som spelar ack så blå toner på
sin vackra vintage Gibson: svängiga och stilenliga
- eller busiga och oförutsägbara. Och sjunger
kraftfullt, personligt - och har dessutom alltid en go'
dialog med publiken... (fast här är det studio
förstås: bara ett livespår).
Proffsigt band så klart med bl.a. Magnus (keyboards)
och Jonas (barytonsax), bekanta ansikten från
skivbolagskollegorna The Buckaroos. Put on your dancing
shoes!
|
Sir
Åsling & the T-Bone Orchestra: "Let´s
Jump Tonight" (Sverige 2002) BOX RECORDS / BOX CD
9
"De tre inledande spåren Strollin With Bone,
T-Bone Boogie och I Walked Away, är gastkramande
skickligt framförda. Först bedåras man
av Sir Åslings gitarrspel, bara för att allt
mer fängslas av de raffinerade blåsarrangemangen
och de individuella soloprestationerna."
Så skrev Staffan Solding i bluestidskriften Jefferson
när skivan utkom 2002. Stora ord. |
|