En weekend i Sveriges Bluesmecca:
Torsdag: Homesick Mac (Louice) 6/3
Har man lirat med namn som Louisiana Red, John Hammond,
Micky Waller, Johnny Mars med flera.. skall man vara bra.. och det ÄR Mac! En
professionell entertainer, som med sin säkerhet och karisma, gång efter gång
fick den fulltaliga torsdagspubliken att uppleva Helsingborgarens enmansshow
som en komplett orkester. I ett instrumentalnummer med gudabenådad slide
prestation, upplevde jag en likvärdig känsla som världs gitarristen Mike Stern
förmedlar (även om denne spelar i en helt annorlunda genre) när denne lirar
sitt klassiska solonummer! En ren njutning för trumhinnorna! Det räcker inte
alltid med att vara gitarrvirtuos – man måste även äga konsten av att
trollbinda en publik på andra sätt.. Att Mac besitter båda egenskaperna råder
det inga som helst tvivel om!
Fredag: (egen gig – SAY WHAT!) 7/3
Lördag 1: Killing Floor (Louice – första set) 8/3
Mikael Westerlind(gitarr)
Pekka
Rintamäki(trummor)
Christer
Oscarsson(bas)
Fabien Attie(sång & akustisk gitarr)
Lyssnade på bandet första gången –98 och blev imponerad av
framför allt basisten Christer
Oscarssons glamorösa basspel. Så även denna kväll sticker han inte ut på
något sätt, men finns alltid närvarande med fin ton och snygga figurer. Ett på
alla sätt samspelt gäng, där hela ”maskineriet” gick på jämna varv. Pekka Rantamäki´s baskagge var
bländande synkroniserad med basgången! Mikael
Westerlind var som vanligt stencool – Ett säkert kort! Helgens i särklass bästa vokala prestation går till Fabien Attie.. Med äkta värme och
underbara fraseringar lyfter denne naturbegåvning Killing Floor till en högre
nivå. Den rösten vill vi gärna höra mer av framöver! (var rädd om honom
Mikael!) Flera i publiken utryckte sitt gillande. En lyckad premiär på Louice
för bandet!
Vi styrde våra steg mot Henriksberg..
Lördag 2: The Eminent Blues Band (Henriksberg –
sista set) 8/3
P O Svensson(sång, gitarr)
Johan Ling(sång, gitarr)
Bengt Bygren(klaviatur)
Stefan Popovic(bas)
Daniel
Gibson(trummor)
Helgens absolut tyngsta nummer stod The Eminent Blues
Band för. EBB förmedlar stilrena respektive egna tolkningar av SRV, Hendrix
etc. som dock fick avnjutas på avstånd på grund av den allt för höga
ljudvolymen. Full fart på scen och inget slammer mellan låtarna. Professionellt
jobbat! P O Svensson har utvecklats
ytterligare på gitarr (för att citera P O själv –”övning ger färdighet”). – Bra
kämpat P O, det värmer att höra dig i dagens form! Att du sjunger bra vet vi
alla – varför inte mer av den varan? Johan
Ling (Crossing Oceans) är som vanligt lysande på gitarr (en av landets
absolut bästa i sin genre) – dock för lite pauser i solopartierna, enligt mitt
eget subjektiva tycke. I bland blir det bara FÖR mycket.
Bengt Bygren (tack för vackert hammondsolo!) hade till en början på tok för låg volym på Nordsyntens B3:a, vilket efter tillrättavisning från den fåtaliga publiken, justerades till en hörbar nivå av andre brodern Popovic som trakterade mixerbordet. Bra drag i virvelkaggen av Daniel Gibson, (Crossing Oceans – i kväll stand in åt Tomas Persson), som spelar tungt utan att för den skull ”banka” - fint sväng Daniel! Vill ge en speciell eloge till Stefan Popovic som enligt mitt eget tycke, är motorn i det eminenta bandet. En musiker som genom åren fått alldeles för lite uppmärksamhet. Mästerligt hantverk! Det märks att du älskar det du gör, Stefan!
Med ringande öron lämnade vi ”tinnitusklubben” för att gå vidare..
Lördag
3: Look Out (Jazzhuset) 8/3
Sen natt på coverparadiset visade sig bli en dansant afton. Kvällens attraktion ”Look Out” lyckades alldeles utmärkt med att fylla Jazzhusets golv till japansk tunnelbane nivå. Fantastiskt tajta och skickliga musiker varierade den klassiska cover repertoaren (som var något av det bästa jag hört, vill jag tillägga) med två Bluesklassiker.. med vad hjälper det när inte känslan och lidelsen finns närvarande.. Uttrycket ”dansbandsBlues” är här för att stanna.. Tror med all säkerhet att bandet kan prestera svettiga toner i andra sammanhang – men inte denna kväll. En eloge till kvällens DJ som lirade nostalgisk 70-tals vinyl med pitch!
Söndag: Hill Blues Unit (Jazzå – sista set) 9/3
Kjell-Ove Rudenvall(sång)
Örjan Hill(piano)
Christer Svensson(gitarr)
Lars Mellqvist(bas)
Åke Göransson(trummor)
Brukar sällan missa ”Åmålklara” HBU. Så ej heller denna
söndagskväll. Dessa ”goa gubbar” bjuder alltid på sig själva i gränslandet
mellan swing, blues, jazz och boogie. Det är oundvikligt att märka glimten de
har i ögat när de spelar. I synnerhet Åke
Göransson som dessutom bjöd publiken på trumsolo i Boogie-Woogie beat (!),
vilket resulterade i en av aftonens otaliga publikovationer. Härligt att höra
dig traktera visparna så mästerligt Åke! Kjell-Ove
Rudenvall, Örjan Hill (tack för underbar Boogie) samt Lars Mellqvist är gentlemen som inte behöver några närmare
presentationer. Ni spelar alla i högsta divisionen…
Nye medlemmen Torbjörn Stensson, tenorsax, överraskade med värme i ton, högvärdiga soloprestationer och förstärker på så vis HBU´s klangbild på ett effektfullt sätt. Bra innovation Örjan!
Slutligen helgens höjdare: Jag har alltid varit beundrare av Christer Svenssons gitarrspel MEN har ALDRIG hört honom spela så fabulöst skickligt som i kväll. Med ett ständigt leende på läpparna förmedlade Christer, med sin Ibanez 335:a, musik, toner, klanger och fraseringar utav djup emotionell karaktär. Ingredienser som hopp och förtvivlan kombinerades med glädje och extas. All inlevelse mixades tillsammans med en fantastisk teknik – utan för den skull låta ”för skolad”. Variationsrikedomen var på högsta nivå – Hur gör karln?
Röster ur publikens vimmel: - ”Han är för djävla bra..” – ”Otrolig..” –”Bättre än Wakenius..”
Du kan skratta dig lycklig som har en sådan här begåvad musiker i bandet Örjan!
Bäste Christer: Scener som Nefertiti, Fasching, Stampen (för att nämna några) samt festivaler ligger framför dina fötter – Vad väntar du på?
Själv grämer jag mig för att man inte hade möjlighet att höra hela gigen (förlåt -men i dessa sammanhang får man nog lov att använda ordet konsert)
Undertecknad väntar tålmodigt på Lördagen den 22 mars (Louice, 20.00) – Kom i tid!
Vid pennan
Lasse Malmsjö
.