"Nils Ferlin"
PMU Interlife (Sverige 2004)

läs massor om denna vällovliga CD på www.nilsferlin.se

Tonsättningar av Nils Ferlins mästerliga poesi. Klassiska melodier så väl som nybakade. Allt nyinspelat med namn som Rolf Wikström, Lindha Kallerdahl, Mikael Rickfors, Freddie Wadling, Daniel Lemma, Emrik Larsson, Alf Lax, Sven Wollter, Jesper Odelberg, Åsa Gustafsson, Jenny Silver, Timo Nieminen, Katty A Ståhl, Lasse Lindbom, Regina Lund, Cecilia Nordlund, Rolf Mårth, Tilda Söderström
samt ett 'husband' bestående av Bengan Blomgren gitarr, Johan Håkansson trummor, Fabian Kallerdahl diverse klaviaturer och Nikke Ström bas.

Liksom de framgångsrika Frälsningsarméplattorna är denna CD utgiven i ett ytterst lovvärt syfte (läs detaljerna på länken ovan) och liksom Frälsningsarméplattorna är innehållet en salig blandning. Toppar och dalar förvisso, men antalet toppar i kombination med det goda syftet gör plattan absolut köpvärd.

Vi håller oss till topparna. Det är alltid roligast. Husbandet är grymmebra. Någon som är överraskad? Bengan spelar distat, sprucket, vackert och melodiskt. Krämig ton, ofta slide med blått suggestiva klanger. Perfekt partner till Fabians genialiska spel. Nikke regerar (såklart) och Johan gör sin Keltner. Det här kunde ha funkat som en instrumentalare à la Ry Cooder eller nåt.

Favoritspår? Blir nog Emriks "Den excentriske lorden" och Freddie Wadlings "En valsmelodi". Den förra med Emriks imponerande stämma och Fabians ljuvliga wurlitzer och malletspel (!), allt fångat i en djupt klangrik ljudbild. Den senare som en korsning av Lille-Bror Söderlundh och Tom Waits. Elakt sjunget och uppbackat av ihåligt slide- och munspel. Tough guys. Två spår att spela om och om igen.

"En liten konstnär" blir för mig den finaste duetten: levande och speciell med Timos ljust ivriga röst och Kattys mörkare, allvarligare. Den fastnade direkt hos mig, vilket tyvärr inte Lindhas & Mikaels "I folkviseton" gjorde. Vacker javisst - men på något vis splittrad.

Ronander är den hejige Malla på den lätt röriga "Herdarna" men bjuder också på kul munspel typ tidig Stones. Åsas & Jespers "Gammal visa" känns entonig och rösterna kommer i vägen för varandra, men Bengan fixar till ett distat slidebreak mitt i för att kompensera.

Åsså är det en massa annat. Inte alltid min bag - men kan mycket väl vara din. Köp!

Christer Fridhammar 2004-12-09