P-O Hesselbom berättar för Christer Fridhammar 2011-09-09 (8) Thomas kände också en snubbe vars syster spelade bas och rekommenderade henne. Monica Dahlander. En hårdrockare, utbildad på Musicians Institute i Los Angeles vilket märktes. Hon kom alltid väl förberedd och satte allting väldigt snabbt, såg som många hårdockare livsfarlig ut, men var snäll som en skolfröken. Ett inte alldeles ovanligt fenomen: förmodligen får hårdrockare ur sig mycket aggressivitet på scenen. Sen behövdes en sångare och namnet Ellinor Lundman dök upp, en gatusångerska. Hon brukade kalla sig för Peppi och eftersom hon var kort till växten blev det Little Peppi’s Bluesband. En väldig energisk kvinna med ett häftigt utspel på scen, mycket dans och så. Ett roligt band på det sättet att det var lite annorlunda stil, mer jazzinfluenser än tidigare band. Jag minns bl a en lyckad turné i Dalsland. Men även här drog en del andra intressen. Thomas ville bli - och blev också – journalist, och Markels stora intresse vid sidan av musiken var antropologi vilket ledde till att han reste mycket runt i världen. Så det var svårt att hålla ihop bandet. [Monica t.v. Folkets Bio 1995, Peppi t.h. HB's Restaurang 27 oktober 1994]