Jim och jag var så trötta på att aldrig kunna boka ett gig utan att ringa fem samtal och fråga om folk kunde - och sen ringa och boka om. Så jag sa': 'Nu ska vi ut och spela, Jim, nu ska vi få arbetsro! Vi behöver en basist - och sen ska vi kolla om vi kan få en sångare. Jag sjunger så länge.' Men vi sprang inte på nån sångare som fick oss att tänka: va' fräckt att få med honom! Så jag har alltid sjungit som nåt nödvändigt ont. Jag är bara en sjungande gitarrist. Det är jag fortfarande. Men vi fortsatte alltså som en trio.

'94 började vi med Instigators med Mikael Fahleryd på bas. Vi började med att spela in en demo. Så tänkte vi hur ska vi få ut vårat namn? Jag ringde några telefonsamtal och så bokade vi upp Carey Bell och gjorde en treveckorsturné i november '94.

Hösten '95 spelade vi in vår första platta ("Rock 'n' Bowl" FLEX-A-TONE FLEX 101). Egenfinansierad från ax till limpa. Inspelad på 'överbliven tid' i Bauhaus Studios. Sålde en 1600 ex eller nåt. Utgången nu - men vem vet?

Mikael bestämde sej för att göra nåt annat, relativt snabbt efter att plattan kom ut. Det var bara att leta efter en ny basist. Det var bökigt under '96 och en bit in på '97. Jim och jag hade ju bara det här bandet. Vi ville satsa på det - och vi ville ha en snubbe som var med på samma villkor.

Vi annonserade i Jefferson och fick ett svar: Magnus (Lanshammar). En ung man som hade sett oss i Uppsala ett par gånger. Så han flyttade ner till Göteborg. Den bästa basist jag spelat med över huvud taget. Fruktansvärt bra.

Är ståbas ett måste?
Ja, i Instigators är det det. Men Magnus spelar ju elbas på vissa låtar också. Jag har svårt att göra samma grej hela tiden. Jag vill gå framåt, göra det lite mer contemporary. Jag vill inte göra stilövningar, jag vill att vi ska låta som Instigators. Vad gillar folk? Bra sväng, vi ser ut att ha roligt, det låter bra, låtarna är inte tjugo minuter långa. Ett bra underhållningsband. De covers vi gör på plattan - om det låter som om vi har gjort nåt plagiat är det en tillfällighet. Vi har spelat in den, gjort ett bra performance med bandet, mixat den efter feelingen - utan att stämma av med retroboken. Vi är inget bra retroband: jag kan inte spela samma solo två gånger!

Ska man spela klassiker, okända låtar, eget material?
Generellt sett tycker jag att egna låtar ger det hela en extra kvalitet - om låtarna mäter upp till de covers man gör. Att det inte blev mer egna låtar på den nya plattan beror till stor del på mig. Jag fick inget nytt skrivet. Det var mycket annat som tog tid. Jag spelar ju inte bara gitarr i bandet.