REDD VOLKAERT (sång/Telecaster) med kompband SPRINGHILL BOYS: mån 30/10 2006 på KoM, Göteborg
Redd Volkaert gitarr/sång, Johnny Samuelsson gitarr/fiddle, Janne Jonsson pedalsteel, Marcus Sigvardsson bas, Ulf Svedberg trummor.

Så blev det alltså Redds tur, kompad av trion Janne, Marcus och Ulf. Ja, Johnny blev så småningom också inkallad och fick lira stämningsfull western swing fiddle. För western swing blev det, och country och countryrock. Riktiga pärlor, sånger som sjungits in av de stora favoriterna: Lefty Frizells "Always Late (With Your Kisses)", Merle Haggards "(My Friends Are Gonna Be) Strangers", George Jones "Bartender's Blues", Bob Wills "Bubbles In My Beer" (skriven av nykteristen Cindy Walker, hoppsan) och så eviga "Truck Drivin' Man". En glädjande överraskning var att Redd sjöng så bra: en mörk och fyllig lite Waylon-knarrig röst. Hade fixat att vara lead singer i vilket countrygäng som helst. Nemas problemas.

Jag vet, jag vet: Telecastern. I dessa låtar så kastade Redd in allt gitarrspel du kan tänka dig: rock, jazz, bluesriff, metal (metal???) och det mesta annat. Karln var helt otrolig. Har aldrig upplevt något liknande: en märklig blandning av å ena sidan countrypickin' och racer-Tele à la Albert Lee och såna gubbar, å andra sidan ett Les Paul-liknande ackordspel. Sophisticated jazz. Detta kombinerat med ett brutalt svajande med själva gitarrhalsen (glöm svajarm), mustiga bluesrockpassager med grymmeton plus utbrott av - ja - nästan shred metal. I samma låt. Nästan. Allt i ett rasande tempo. Mången gitarrist i publiken talade efteråt om att sälja prylarna och helt byta bransch. Otroligt. Finalen med "Sleepwalk" började förrädiskt elegant med en fingerfärdig Amos Garrett-touch - men kantrade raskt över i vrålande hårdrock. Sicken lirare. Sen var Redd en klar entertainer också - vilka stories!

Men otrolig, det var Janne också: vad än Redd hittade på för bus så log den coolt tuggummituggande Janne blitt och svarade snabbt med ett smekande ackord, ett fyndigt riff eller en rasande snabb löpning. Och vilka granna solon! Han drog klart ned lika mycket applåder som Redd. Men i rättvisans namn var hela komptrion imponerande - det gällde verkligen att hänga med i Redds tvära kast.

Jag kan bara säga: vi var många på KoM igår. De som inte var där missade nåt. Jag lovar. Sorry.