Mer av en jazzplatta än "Sings and Plays The Blues", men framför allt en mycket varierad platta: från frenetiskt men mästerligt framförda jazzstandards (Gillespie, Parker etc.) till Mattis känslosamma sånger. Ja t.o.m. Bert Månsons dansbandshit "Två mörka ögon". Det var följaktligen svårt att välja ut tre ljudklipp, men jag fastnade till slut för tre lite melankoliska spår som framhäver Mattis sång: de känns till syvende och sist mest personliga.