Slowburn: "Devil In My Blood" (Sverige 2006)
EGEN UTGIVNING Spår Pris

Tillbaka till artistens sida
1) When You Fall In Love
2) That's What I've Learned (From Loving You)
3) Move In For The Kill
4) Noone Lives Here Nomore
5) Luckiest Man Alive
6) Tears Never Dry
7) Devil In My Blood
8) Here Comes The Blues Again
9) Long Lost Glory Days
10) Songbird
SEK 129:-
 
 
 
 
 

Ett minnesvärt gig som speglar denna Slowburns första CD - "Devil In My Blood" med Mattias på läcker Telecaster.

SLOWBURN: tor 11/5 2006 KoM, Göteborg
Joakim Ramstedt sång & akustisk gitarr, Mattias Olofsson gitarr & dobro, Patrik Andersson elbas och Tommy Johansson (känd från Voxhall Blues) på trummor.

Knappt har jag hunnit smälta Peter Grans och Dusty Browns fina spelningar förrän jag står inför ytterligare en imponerande rootsrockgrupp - och en sprillans ny sådan! Ikväll handlar det om countryrock av mera kalifornisk modell. The Eagles vingar fladdrar i flera låtar, vi göteborgare kan nog associera till (ack så saknade) The Remedies - och någon gång kan man t.o.m. höra klanger från Dire Straits i gitarrspelet. Massor av egna låtar signerade Joakim plus några perfekt infogade covers av Buddy Miller, Emmylou Harris och Springsteen. En fin - men lite kort - "Love Hurts" sitter också fint.

Jocke öppnar första set med egna "The Luckiest Man Alive" och det kan ha handlat om hans känslor inför det egna bandet. Det här låter definitivt inte som ett debutgig - även om det blir ännu solidare i andra set. Bra unisont gung, och gitarristen Mattias som alternerar mellan Telecaster och dobro är en riktig pärla. Telecastern har en underbar krämig ton och ett gott häng, och Mattias dekorerar inte bara: han driver på bandet - från förgrunden. Jocke himself har en slående bra röst (faktiskt litet Don Henley-ekon här och var) och dessutom ett ovanligt övertygande uttal. Och så dessa starka låtar - var i hela friden kommer alla dessa talanger ifrån?? (Först insända rätta lösning belönas med en Hof.)

En rad egna sånger passerar revy: Snygg mediumtempo country som i "Devil(s) In The Dust" med dobro, tuffare rock som i "Here Comes The Blues Again" med massor av vass blå Telecaster, "Devil In My Blood" med sitt ödsliga ökensound. Och just den här ödsliga stämningen sätter sig i mina öron och kommer att vila över hela repertoaren: de vassa kaktusarna och dammiga palmerna, det gyllene soldiset vid horisonten. Var är min tequila? Var är min burrito-de-luxe? Var ska ni spela nästa gång??!!
Christer (2006-05-15)